Information om snöskoteråkning

Det totala antalet snöskotrar i Finland är knappt 100 000. Den största delen av snöskotertrafiken sker i landets norra delar. Gruppen snöskoteranvändare är en ganska brokig grupp. I gruppen ingår yrkesmänniskor inom branschen samt även många människor som kör sällan eller sitter bakom styret på en snöskoter för första gången. Varje år dör 10-20 skoteranvändare i snöskoterolyckor och trafikförsäkringen betalar ut ersättning till drygt 400 skadade personer. Av dödsfallen inträffar 70 % vid körning på is.

Typiska olyckor

I regel är den som förolyckas vid en snöskoterolycka en erfaren förare. Av dem som råkade ut för olyckor med snöskoter hade 43 % minst 10 års erfarenhet av skoterkörning. Typiskt för olyckorna är höga hastigheter.

Största delen av snöskoterolyckorna inträffar på isarna under veckoslut. Ofta är dödsoffret vid en olycka en 41-60-årig man med över 1,2 promille alkohol i blodet, vilket överstiger gränsen för grovt rattfylleri. Den vanligaste dödsorsaken på isområden är drunkning.

Fritidskörning med snöskoter är betydligt farligare än arbets- eller nyttokörning. Andelen medelålders (41-60 år) män av dödsfallen i snöskoterolyckor är nästan hälften. De oftast skadade är snöskoteranvändare i åldersgruppen 21-40 år. Över hälften av de personer som dör i snöskoterolyckor är alkoholpåverkade.

Vem får köra

Snöskotern är ett krävande fordon. Den som kör snöskoter måste grundligt lära sig en korrekt och säker användning av skotern. Dessutom måste en snöskoterförare känna trafikreglerna för snöskoterkörning.

En person som fyllt 15 år får köra snöskoter i terräng. Föraren måste inneha ett kört i minst klass T på officiella snöskoterleder, vid körning på väg eller när en väg korsas. Samma rattfylleribestämmelser gäller för snöskoterkörning som för bilkörning, även i terräng.

Var får man köra

Körning i terräng med snöskoter kräver alltid markägarens eller markinnehavarens tillstånd. Forststyrelsen beviljar tillstånd för den statliga mark som styrelsen förvaltar. Tillståndsförfarandet för inofficiella snöskoterspår varierar. Ett särskilt tillstånd behövs inte för körning på markerade officiella snöskoterleder och istäckta vattenområden. Lederna har dragits där körning med snöskotrar i huvudsak sker. Därigenom utsätts den övriga naturen för så liten åverkan som möjligt.

Hastighetsbegränsningar och andra bestämmelser som berör snöskoter

På lederna skall bestämmelserna i vägtrafiklagen följas, dvs. det är högertrafik. Den högsta tillåtna hastigheten i terrängen är 60 km/h, på isbelagda vattenområden 80 km/h (dock på skoterleder 60 km/h) och om snöskotern drar släpvagn som transporterar människor är högsta tillåtna hastighet 40 km/h. Den viktigaste säkerhetsutrustningen, förutom körskickligheten, är hjälmen. Hjälmanvändningen är obligatorisk för förare och passagerare. Den obligatoriska hjälmanvändningen gäller också passagerare i öppen släde. Undantagna är vissa yrkesgrupper, t.ex. personer som använder snöskoter för renskötsel eller skogsvård.

Vid körning med snöskoter bör strålkastare användas. På officiella snöskoterleder är användningen av strålkastare obligatorisk. Snöskotrarna måste registreras och registerutdragets tekniska del medföras under körning samt på begäran uppvisas för trafikövervakare.

Säker snöskoteranvändning

Med snöskoteråkningens växande popularitet har också säkerhetsriskerna ökat. Olyckorna har visat att många snöskoterförare inte förmår att identifiera och undvika snöskoteråkningens risker. Den vanligaste orsaken till en olycka är felaktig eller bristande observation av körmiljön.

Snöskoterförarens körmiljö avviker mycket från till exempel motorcyklistens körmiljö. Alla människor gillar inte nödvändigtvis att man rör sig i naturen med ett motordrivet fordon. Dessutom ser vinterterrängen ofta bedrägligt ofarlig ut som körunderlag. En säker körning kräver kunskaper om terrängtrafikens riskfaktorer och metoder för att undvika dessa. En snöskoterförare, som kan identifiera riskfaktorerna som exempelvis för hög hastighet, brister hos skoterlederna samt andra som rör sig i terrängen, kan ta hänsyn till dessa och vara beredd på dem.

Man rekommenderar isdubbar och värmefilt som säkerhetsutrustning för dem som färdas på is,  detta kan till och med rädda liv och rädda många från hypotermi. Rejäla kläder avsedda för snöskoteråkning och försedda med reflexer ökar säkerheten. Oftast skadas snöskoterförare i de nedre extremiteterna. Då skyddar snöskoterskodon mot eventuella skador. Förarhandskar underlättar dessutom manövreringen av snöskoterns reglage.